Arter

Alla nu levande organismer på jorden är besläktade med varandra på olika vis. Släktskapet kan berätta mycket om olika djurarter och göra det lättare för oss människor att förstå andra arters förutsättningar. I detta avsnitt ska vi lära oss mer om ordningen gnagare och underfamiljerna gerbiler och hamstrar.

Systematik

Evolutionsteorin beskriver hur olika arter har utvecklats ur varandra och bildat de arter som finns idag. Systematiken beskriver släktskapet mellan arterna. Arterna delas grovt in i domän, rike, stam, klass, ordning, familj, släkte och art. Ibland är indelningen ännu mer exakt, och man talar då om t.ex. understam, underfamilj och underart. Släktskapet beskrivs på latin för att alla människor, över hela världen, ska förstå vilken art det gäller. Alla arter beskrivs med dels sitt släktnamn och dels sitt artnamn på latin, där släktnamnet skrivs ut först med stor bokstav. Bilden nedan visar våra gerbiler- och hamstrars närmaste släktingar och baserar sig på information ur NCBI:s databas ”Taxonomy”1.

Släktträd

Fylogenetiskt träd över gerbiler- och hamstrars evolutionära utveckling samt släktskap till människan och några andra arter. Varje grön ruta representerar en art och trädets stam representerar släktskapet mellan arterna.

Gnagare

Både gerbiler och hamstrar är typiska gnagare. Gnagarna är den största ordningen bland däggdjuren med cirka 1800 arter i hela världen2. De flesta gnagarna är små och har kompakt kropp med korta ben. Exempel på gnagare är råtta, mus, sork, fjällämmel, marsvin, ekorre och bäver. Man har hittat fossil av gnagare som har daterats till att vara cirka 60 miljoner år gamla2.

Jordekorre

De flesta gnagare är små med kompakt kropp. Den här jordekorren liknar verkligen en gerbil med sin smidiga kropp och långa svans! Foto av ducken99 (CC0 1.0).

Kännetecknande framtänder

På latin heter gnagare Rodentia utifrån ordet rodere, som betyder ”att gnaga”3. Nästan alla gnagare har två kraftiga framtänder som växer oavbrutet hela djurets livstid, vilket innebär att de behöver slipas ner genom gnagning. Stora gnagare som bävrar kan fälla hela träd, medan husdjur som gerbiler och hamstrar gärna tuggar sönder all kartong vi ger dem. Gnagare saknar hörntänder och premolarer, vilket innebär att det är ett gap mellan framtänderna och kindtänderna.

Bäverspår på träd

Här har bävern varit framme. De flesta gnagare tycker om att gnaga och det är ett behov som även behöver tillgodoses hos våra husdjur. Foto av fietzfotos (CC0 1.0).

Gnagarnas beteende

Utöver att gnaga så tycker de flesta gnagare om att gräva. De bygger ofta bo i marken, där de gräver ut långa system med gångar och bohålor. De flesta är sociala djur som lever i grupp med artfränder. Gnagare kännetecknas även av sin höga reproduktionstakt och goda anpassningsförmåga. Framför allt råttor är kända för att gärna leva nära människor trots de onaturliga miljöer som vi skapar omkring oss. Många gnagare är allätare och lever huvudsakligen av växter, men de flesta har förmågan att äta animalisk föda.

Hamsterhåla

Många gnagare bor i hålor i marken, här en europeisk hamster Cricetus cricetus som kommer upp ur sitt bo. Foto av SgH (CC0 1.0).

Gnagarna och människan

Gnagare har länge ansetts vara skadedjur eftersom de förstör människans odlingar och äter av våra förråd med livsmedel. Dessutom anser många att de sprider sjukdomar, trots att så inte behöver vara fallet. Ett klassiskt exempel är digerdöden som spreds under 1300-talet i Europa och som orsakades av de loppor som bland annat svartråttan är värddjur till4. Å andra sidan så har människor i många kulturer ätit gnagare, främst marsvin, och använt pälsen till olika ändamål2.

Under mänsklighetens tidiga historia var det endast nyttodjur som tämjdes och tilläts dela sin tillvaro med oss. Vid slutet av 1800-talet började försöksdjur användas vid vetenskapliga studier och senare även till läkemedelsforskning. Eftersom gnagare har många likheter med människor, och dessutom är små, blev de snart populära som laboratoriedjur. Det finns en hel del likheter mellan primater och gnagare, som antyder att vi människor kan höra till gnagarnas närmaste släktingar2. Bland de mest uppenbara likheterna hör våra välutvecklade händer respektive tassar, med förmåga att gripa om saker, balanssinne nog att gå på bakbenen, vår sociala flockmentalitet samt det faktum att både primater och gnagare är allätare. Till en början sågs likheterna mest som en anledning till att använda gnagarna som laboratoriedjur, men detta medförde också att människorna började föda upp gnagare. Därefter dröjde det inte länge innan vi började hålla dem som husdjur, vilket skedde omkring 1940-talet5. Numera tillhör gnagarna några av våra allra mest uppskattade sällskapsdjur. Svenska hamsterföreningen med gerbilsektion (SHF) grundades 1982 och har sedan dess engagerat sig i diverse frågor som rör hamstrar och gerbiler6.

Domesticering

Vår tids gerbiler och hamstrar har domesticerats, vilket innebär att de inte längre är riktigt samma arter som de var i det vilda. Bland annat har de fått fler färger och mildare temperament än sina vilda släktingar. De är inte heller lika skygga utan vågar vara mer nyfikna och framåt. Domesticering sker vid all form av uppfödning, eftersom människans avel påverkar djurens egenskaper.

Gerbiler

Gerbiler (Gerbillinae), eller ökenråttor som de också kallas, är en underfamilj av gnagare som består av 110 arter7. Djuren kännetecknas av sin pigga uppsyn, smidiga kropp och pälsklädda svans. De lever av diverse växtdelar såsom gräsfrön och rötter, men även smådjur och insekter. Vissa arter hamstrar föda inför vintern. Gerbiler förekommer naturligt i Asien och Afrika7.

Den mongoliska gerbilen (Meriones unguiculatus) är den vanligaste arten av gerbil i fångenskap. En annan art som också hålls som sällskapsdjur är den tjocksvansade gerbilen (Pachyuromys duprasi), men den är inte alls lika vanlig.

Jirds

Underfamiljen Gerbiler innehåller många olika arter, här Meriones meridianus. ”Midday Jird, Meriones meridianus, on Steppes of Baikonur Cosmodrome, Kazakhstan” av Ninaras (CC BY 4.0).

Hamstrar

Hamstrar (Cricetinae) är en underfamilj som består av cirka 25 arter som lever utspridda i Europa, Mellanöstern och Asien8. De trivs i biotoperna gräsmark och stäpp, där de lever av växter men även insekter och smådjur. Hamsterns främsta kännetecken är dess stora inre kindpåsar, som används för att bära hem föda och bomaterial. Kroppen är kompakt och har vanligtvis en kort svansstump. Det finns fem hamsterarter som hålls som sällskapsdjur i Sverige910:

Europeisk hamster

Den europeiska hamstern Cricetus cricetus hålls inte som sällskapsdjur, eftersom den anses vara aggressiv. Foto av SgH (CC0 1.0).

Referenser

1.
Welcome to NCBI. National Center for Biotechnology Information. Accessed March 14, 2018. https://www.ncbi.nlm.nih.gov
2.
Bergström J, Hall R. Gnagare. Nationalencyklopedin. Accessed March 14, 2018. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gnagare
3.
Vanderlip SL. Dwarf Hamsters. 2nd ed. Barron’s Educational Series, Inc.; 2009.
4.
Persson B, Swahn J-Ö, Malmquist J, Hagberg L, Norrby R. Pest. Nationalencyklopedin. Accessed March 13, 2018. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pest
5.
Logsdail C, Logsdail P, Hovers K. Hamster Lopaedia. Ringpress Books; 2002.
6.
Om Svenska Hamsterföreningen (SHF). Svenska Hamsterföreningen. Accessed March 14, 2018. http://www.hamsterforeningen.se/föreningen/om-föreningen-30724152
7.
Ökenråttor. Nationalencyklopedin. Accessed March 14, 2018. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ökenråttor
8.
Hamstrar. Nationalencyklopedin. Accessed March 14, 2018. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hamstrar
9.
Guldhamster. Svenska Hamsterföreningen. Accessed March 14, 2018. http://www.hamsterforeningen.se/våra-arter/guldhamster-1895075
10.
Allmänt om dvärghamstrar. Svenska Hamsterföreningen. Accessed March 14, 2018. http://www.hamsterforeningen.se/våra-arter/dvärghamster-2080006