Hörseln

Gerbiler- och hamstrars hörsel skiljer sig en del ifrån människans. De kommunicerar med högfrekventa ultraljud som människor inte kan uppfatta, men har svårare för att höra basljud. På den här sidan kan du lära dig mer om gerbiler- och hamstrars ljudvärld och hur den skiljer sig från vår.

Fakta om ljud

Ljud brukar mätas i två storheter: ljudstyrka som mäts i decibel [dB] och frekvens som mäts i hertz [Hz].

Ljudstyrkan anger hur hög volym ljudet har. Ljudstyrkan för en viskning är omkring 20 dB, medan ljudstyrkan vid vanlig samtalston är cirka 60 dB. Ljudstyrkor på 85 dB och uppåt kan ge hörselskador vid långvarig exponering.

Frekvensen talar om hur mörkt eller ljust ett läte är. Låga frekvenser låter dovt och har mycket bas, medan ljud med högre frekvens låter ljusare och pipigare.

Hörområde

Människor kan höra ljud som ligger inom intervallet 20 Hz till 20 kHz. Äldre människor har svårare för att uppfatta de allra högsta frekvenserna. Gerbiler och hamstrar kan uppfatta betydligt ljusare läten. Guldhamstrar kan höra läten upp till 50 kHz, medan gerbiler kan uppfatta ända upp till 60 kHz. Å andra sidan så är gerbiler och guldhamstrar sämre på att uppfatta basljud, jämfört med oss människor.

Talområde

Människor talar inom intervallet 100 Hz till 8 kHz. Röstens grundton ligger omkring 100–500 Hz. De ljusare frekvenserna, över 500 Hz, använder vi för att skilja på olika bokstäver som liknar varandra.

Gnagare som gerbiler och hamstrar pratar också mycket med varandra. Gerbiler kan ge ifrån sig pip inom intervallet 15–40 kHz. Det innebär att vi människor bara kan uppfatta deras allra mörkaste pip. När gerbiler kommunicerar med andra gerbiler använder de sig oftast av ultraljud på omkring 35 kHz, som vi människor inte kan uppfatta. I ljudklippet nedan kan du lyssna på två gerbiler som pratar med varandra, inspelat på 35 kHz. Ljudet har omvandlats så att vi ska kunna höra det.

Audiogram

Ett audiogram kan användas för att illustrera hörseln hos människor och djur. Det är ett diagram som visar hörtröskeln, när vi precis kan uppfatta ett ljud. Det kan exempelvis vara så att en människa inte kan höra ett ljud med frekvensen 16 kHz om ljudstyrkan bara är 10 dB, men om ljudstyrkan ökar successivt så kan personen uppfatta ljudet vid 26 dB. Detta ritas in i audiogrammet som alltså illustrerar vår ljudvärld. Audiogrammet nedan visar vilka ljud som människor, guldhamstrar och gerbiler kan höra. Det är alltså ljudet ovanför varje kurva som är hörbart, och vi kan inte höra ljudet under den inritade kurvan. Ljuden från människans tal och gerbilens pip är också inritade i figuren.1,2,3

Audiogram

Audiogrammet visar hörseln hos guldhamster (lila), gerbil (grön) och människa (orange). På den horisontella axeln anges frekvensen och på den vertikala axeln anges ljudstyrkan då vi precis kan uppfatta ljudet.

Att tänka på

Hamstrar och gerbiler har relativt god hörsel, och därför är det bra att fundera lite extra över hur buren står placerad så att djuren inte utsätts för onödigt störande läten. Större delen av dygnet vill djuren ha lugn och ro, men det är inget krav att det ska vara knäpptyst i rummet. Både gerbiler och hamstrar är anpassningsbara djur som snabbt vänjer sig vid alldagliga ljud ifrån människor, TV-apparater och musik så länge volymen hålls på en lagom nivå.

Både hamstrar och gerbiler kan uppfatta ultraljud ifrån tekniska apparater såsom TV, kylskåp, datorer och lysrör. Jag har dock inte märkt att detta skulle störa dem nämnvärt.

Störs guldhamstrar av buller?

Ma m.fl. (2016) har gjort en studie som undersöker om guldhamstrar störs av buller. Resultatet visar att guldhamstrar som utsätts för trafikbuller under en timmes tid varje dag under 21 dagar inte visar några tecken på ångest. Dock hade hamstrarna fått en försämring av vissa fysiologiska funktioner vid testperiodens slut. Utifrån detta drogs slutsatsen att kortvarigt oväsen inte påverkar en hamsters hälsa särskilt mycket.4

Långhårig guldhamster

Guldhamstrarna i studien stördes inte nämnvärt av trafikbullret. Hamstern på bilden har ingenting med studien att göra. Foto av Free-Photos (CC0 1.0).

Referenser

1.
Heffner HE, Heffner RS. Hearing ranges of laboratory animals. Journal Of The American Association For Laboratory Animal Science. 2007;46(1):20-22.
2.
Heffner R.S., m.fl. Audiograms of five species of rodents: implications for the evolution of hearing and the perception of pitch. Hearing Research. 2001;157(1):138-152.
3.
Ryan A. Hearing sensitivity of the mongolian gerbil, Meriones unguiculatis. Journal of the Acoustical Society of America. 1976;59(5):1222-1226.
4.
Ma H, m.fl. Effects of road traffic noise on anxiety behavior and stress related physiological parameters of the golden hamster(Mesocricetus auratus). Acta Theriologica Sinica. 2016;36(2):200-206.